Jultraditioner
Julen är en glädjens högtid! Så har den alltid varit och så ska den alltid vara – Gudstro eller julklappar; det är glädje vilket som!
Julen kommer tidigare och tidigare för varje år! Jag har bestämt mig för att det inte är för att jag blir ett år äldre för varje gång utan för att affärsidkarna är så ivriga att sätta igång julhandeln och börja tjäna pengar. När jag åkte till ett stort varuhus för att handla pumpor till Halloweenfesten i slutat av oktober i år klev jag direkt in i Tomteland. Jag höll ett hårt tag om mina pumpor och funderade på att springa ut för att inte bli frestad av allt glitter och tomtemojs men jag var i trans innan jag visste ordet av och kom ut 45 minuter senare med HYACINTER! Dessa klena stackare har redan blommat ut och jag är övertygad att jag hör hur de skrattar åt mig när de tror att jag inte lyssnar. ”Ha Ha! Vad trodde hon? Att vi skulle vara ända till påsk?” –Förlåt! Jag kunde inte hjälpa det! Den förb. Julen förhäxade mig…. Jag ville så gärna tro…
Ser nu med tillförsikt fram emot 1:a advent men förbannar också det faktum att jag även i år lyckades att packa ned adventsljusstaken längst ner bland alla julsakerna. Nog är det väl konstigt att DET skulle vara en jultradition som jag lyckas bäst med! Det och den där julduken som jag började brodera 1990… Vad gäller den är det tradition att den INTE ska bli klar!
Den sista traditionen som jag lyckas med är att skämma ut barnen genom att sätta upp allt deras förskoletillverkade julpynt. Det är något visst med att sätta upp en tomte gjord utav äggkartong och flirtkula och se hur sonen himlar med ögonen (hos oss himlar vi – inte tindrar) och min absoluta favorit är en ängel gjord av en på den tiden stolt treåring: äggkartong, flirtkula, guldpapper och så ett målat ansikte där leendet påminner om några glas glögg för mycket… Numera kommer de inte hem med något nytt pynt så jag vårdar det jag har ömt, fylleleende eller ej.
Här är ett tips om en fin adventsljusstake >>
Skrivet av Pella Arendt